torsdag 8 december 2016

När vi siktade mot stjärnorna

(Rymdpionjären som älskades av en hel värld.) 

När vi ska summera 2016 ser det ut att bli det året då vi förlorade ledstjärnor. Många av de tänkare och konstnärer som hjälpte oss att förstå livet och hysa optimism inför framtiden. Inom musiken var det David Bowie som dog i januari och nu senast Leonard Cohen. Inom litteraturen var det vår egen Lars Gustafsson, den Västeråsfödde filosofen som blev professor i Texas och vågade skriva science fiction på svenska.

Det är därför passande att vi i årets sista månad även förlorar John Glenn. Astronauten som efter USA:s första lyckade rymdresa 1962 bevisade att inte bara Sovjetunionen kunde åstadkomma det omöjliga.    

Glenn var symbolen för den amerikanska efterkrigstiden. Arbetarklassonen som läste till ingenjör, utmärkte sig som flygare i andra världskriget – och kriget i Korea för att därefter bli testpilot för USA:s rymdprogram NASA. När han 1962 skulle genomföra sin rymdresa hade flera piloter innan honom misslyckats och vissa av dem med så pass dramatiska konsekvenser att NASA:s informella slogan var den latinska sentensen ”ad astra per aspera” (det är tuff väg till stjärnorna). Dessutom hade den sovjetiske kosmonauten Yuri Gagarin redan varit i rymden och Sovjet därmed fått ett övertag i den rymdkapplöpning som var en lika stor del av kalla kriget som kapprustningen.  

Glenn visste inte heller om han skulle lyckas, men han gjorde det och blev USA:s och västvärldens hjälte. När han kom tillbaka fick han färdas i öppen kortege bredvid president John F. Kennedy och vänskapen med Kennedyklanen skulle senare inspirera till att han kandiderade till senator för delstaten Ohio. Ett ämbete han kom att inneha mellan 1974 och 1999.

Utan John Glenn hade det troligtvis inte blivit ett fortsatt Apolloprogram och USA hade inte varit först på månen. Rymden – och rymdfärder hade inte heller blivit så pass populära som de blev. Inte bara i USA utan i hela västvärlden. En popularitet som kulminerade 1969 med Neil Armstrongs steg på månen, men som fortfarande lever kvar i Marsexpeditioner och planer på rymdturism. För att inte tala om en sådan banal detalj som att vi som har fyrtiotalistföräldrar fortfarande måste se filmen Apollo 13, om den rymdfärd som höll på att fatalt misslyckas, varje gång den visas på TV. 

De lyckade rymdprojekten gav USA optimism vilket var en viktig del i kalla kriget. Men rymdforskningen gav också teknologiska vinningar som påverkar oss en idag. Påståendet ”ingen smarttelefon om det inte hade varit för rymdkapplöpningen” är ingen överdrift och denna text publiceras via internet som också kan spåras tillbaka till kapplöpningen om att bli först i vad som med rätta kan kallas ”de sista upptäcktsresorna”. Där var Johan Glenn vår tids Christoffer Columbus. Han genomförde en upptäcktsfärd, den lyckades och han slog ytterligare ett rekord 1998 då han även blev den äldsta rymdresenären, hittills. 


John Glenn, amerikansk stridspilot, astronaut och senator blev 95 år gammal.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar