tisdag 26 januari 2016

Letar ny utmaning

(Slaget vid Femern)
All good things must come to an end. Nu är mitt engagemang på Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek avvecklat för den här gången. Men det betyder inte att jag helt lämnar skutan - jag kommer att då och då finnas med i bakgrunden med små artiklar om 1600-talet. Så bli medlemmar: Läs om kreativa galningar som Johan Banér, drivna entreprenörer som Hubert De Besche (mässingstrådens uppfinnare) och Lorentz Creutz som lyckades spränga svenska flottan i luften. En inte oäven insats för en amiral, om det inte varit så att det var den flottan som han själv förde befäl över. 
Mitt nattjobb är som vanligt Johan Skytte, men mitt dagsengagemang har jag än så länge inte hittat. Så om ni har några tips: använd denna digitala ropare för att använda ytterligare en 1600-tals term.

Bör väl tilläggas att jag sysslat med politisk analys, opinionsjournalistik och nutidshistoria. I en salig kombination som jag tror kan sammanfattas att jag både forskarmässigt och populärvetenskapligt alltid fascinerats av makt, maktutövning och maktens mekanismer.

Med andra ord så söker jag arbete och är öppen för förslag.
Formella meriter: 
Väntar på disputationsdatum för min avhandling i historia vid King's College London. Den handlar om Moderata samlingspartiets och danska Konservative Folkepartis samarbete med brittiska Torys och amerikanska Republikanerna 1975-1991. Ett forskaräventyr so ledde mig till Stanforduniversitet och University of North Carolina. Har även en fil. lic och kandidatexamen i historia från Newcastle University. 

Jag har arbetat som ledarskribent för Borås Tidning samt Länstidningen i Södertälje. Dessutom praktiserade jag som analytiker för Nej-sidan i brittiska folkomröstningen om att byta ut valsystemet 2010. Slutligen har jag skrivit en lärobok om Fredrich von Hayeks Vägen till Träldom som används för undervisning vid bl.a. universitetet i Kairo. Så debuterar jag 1 april på Atlantis förlag med boken Hemming Gadh: Vasatidens Gudfader och denna bok kommer att följas 2017 med biografin Johan Skytte: Stormaktstidens lärare på samma förlag, vilket också är ett samarbete mellan Atlantis och Kungliga Skytteanska Samfundet i Umeå.

måndag 25 januari 2016

Inkvalning är det svenskaste som finns

(Sockenstugan i Sigtuna, inkvalning så det förslår)

Visst har vi hört den förut? Att Moderaterna vill ”förstöra välfärden”? Nu senast när Ulf Kristersson föreslog att man måste kvalificera sig för att få del av svensk välfärd. Med andra ord: det kan ta tid innan nyanlända helt får del av den svenska välfärden.

”Brunmålning och anpassning” säger de som brukar säga så. Men vad dessa högljudda rättroende har glömt är att kopplingen arbetsinsats, boende och medborgarskap har varit en del av den svenska välfärdstanken alltsedan idén om ett skyddsnät tog form. Om man ska vara nogräknad går detta tillbaka till 1571 års kyrkoordning som reglerar att socknens bönder gemensamt skulle betala pengar för skolhus och fattigstugor. Institutioner som var till för dem som bodde i socknen. Så om man flyttade kunde man inte ta med sin specifika insats utan fick börja om på nytt.

På 1600-talet kom man också att för ”tienstafolcket, utharmade och förderfwade” – de fattiga – införa synnerligen hård flyttlagstiftning, som på många sätt blev kvar fram till 1800-talet då statarna enbart fick flytta under vissa tider på året. Självfallet gynnades arbetsgivare, men ett annat motiv var att garantera att socknarnas fattighjälp inte blev belastad av dem vars familjer inte hade varit med och bidragit till fattigstugan och skolhuset. En enkel form av välfärdsstat som bland annat finns kvar i det faktum att man måste ha bott fyra årtionden i Sverige för att få garantipension. 

I år är det också fyra årtionden sedan valrörelsen 1976 då Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten för första gången i modern tid. Det är därför passande att påminna om Olof Palmes ord om förment skattefuskande ”utlandssvenskar”: Bara de inte flyttar hem när de blir gamla för att få del av vår välfärd.    

Välfärd är beroende av skatteintäkter och välfärden har inte varit förberedd på stora migrationsströmmar. Tyvärr verkar det som politikerna är de sista att inse detta. Men det är och andra sidan föga förvånande.