måndag 6 juli 2015

Vi har hört den förut, Grekland.


Denis Healey som på denna bild kan ses göra en förolämpande gest. Kanske mot dem som har verkligheten som fiende? 
År 1976 genomgick Storbritannien sin värsta kris under efterkrigstiden. Fackföreningarna strejkade och krävde tjugoprocentiga löneökningar varje år samtidigt som det pågick en oljekris då OPEC-länderna ströp oljetillförseln till västvärlden. Labourregeringen under James Callaghan som hade en liten majoritet i parlamentet såg slutligen ingen annan utväg än att vända sig till Internationella Valutafonden IMF för ett nödlån.

Precis som nu innebar ett sådant lån besparingar och precis som nu fanns det en högljudd vänsterflygel som tyckte att man skulle strunta i lånet och fortsätta som vanligt. Men tack vare att finansminister Denis Healey valde att inte avgå utan fortsätta kämpa för sin sak i regeringsställning genomdrevs lånet och en rad smärtsamma strukturreformer påbörjades som tog landet ut ur krisen.

Förvisso förlorade Labour valet 1979 till Margaret Thatchers Toryparti, men historien har kommit att behandla Healey väl. Han var en statsman som vågade ta strid.

Idag har vi Grekland och Syrizaregeringen. Till skillnad från Labour på 1970-talet har de en stor majoritet i parlamentet och föga verklighetsuppfattning. Premiärminister Tsipras kalkylerar troligtvis med att att EU inte vågar slänga ut landet ur euron. Machiavelliskt, iskallt och med tanke på "folkomröstningen" också synnerligen farligt.

Ett tecken på att han kanske inte har det stöd inifrån som svensk vänster vill tro är finansminister Yanis Varoufakis avgång. Den enligt egen utsago "utopiske marxisten" är trots allt ekonom och förhåller sig säkerligen till verkligheten.

Denis Healey var inte ekonom utan klassicist. Men det är troligt att historien kommer att se honom i bättre ljus än Varoufakis.